Etikettarkiv: Asiatiske Bröderne

Angående våra esoteriska traditioner och ockulta strömningar

Hermes Mercurius Trismegistus

Saxat från det nya avsnittet Traditioner under fliken ”Orden”: Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden har sin huvudsakliga grund i Golden Dawn-traditionen och i vad som har kommit att kallas för Västerländska Mysterietraditionen (Western Mystery Tradition). Relevant Golden Dawn-tradition definieras här såsom den lära, både i dokumentform och muntligen förmedlad, som har sitt ursprung i Hermetic Order of the G∴D∴ (W. W. Westcott), Rosicrucian Order of A∴O∴ (S. L. MacGregor Mathers) och Stella Matutina (R. W. Felkin). Den Västerländska Mysterietraditionen definieras såsom den lära som har utvecklats av Adepter ur någon av dessa tre ursprungliga ordenssällskap och som har förmedlats till vår Orden genom dokument, litteratur och muntlig tradition, främst från Paul Foster Case, Dion Fortune och Israel Regardie, och i begränsad omfattning från Aleister Crowley. Dessa traditioner och undertraditioner har förmedlats till H∴O∴G∴M+R∴ genom ordenssällskap såsom Ordre Rosicrucien de l’Alpha et Omega (Jean-Pascal Ruggiu), Hermetic Order of the Golden Dawn (Cris Monnastre), Servants of the Light (Dolores Aschcroft-Nowicki) och Builders of the Adytum (Paul Foster Case).

H∴O∴G∴M+R∴ hämtar även sin inspiration och sina läror från den äldre Rosenkors-traditionen, såsom den har blivit representerad genom olika manifest, som i Thesaurus Thesaurorum (1580), Naometria (1604), Fama Fraternitatis (1614), Confessio Fraternitatis (1615), Christian Rosencreutz Alkemiska Bröllop (1616), Themis Aurea (1618), Codex Rosae Crucis (1650), Geheime Figuren der Rosenkreuzer (1785), etc., förmedlat genom diverse alkemiska ordenssällskap verksamma under den moderna tidseran, såsom Die Unzertrennlichen/Sincera Confoederatio (Johann Valentin Andreae), Gold und Rosenkreutz Orden/Fraternitas Rosae et Aurea Crucis (Samuel Richter), Fratres Lucis/Asiatiske Bröderne (Hans Heinrich von Ecker und Eckhoffen), Egyptiska Frimureriet/Misraïmriten (Alessandro Cagliostro), Loge St. John de l’Aurore Naissante/sur Aufgehenden Morgenröthe (Franz Josef Molitor), Societas Rosae+Crucis (Sigismund Bacstrom) och Frères Aînés de la Rose Croix (Roger Caro).

Vidare finner vår Orden inspiration i de Hermetiska och Kristna Qabalistiska traditioner så som de framför allt har formulerats och utvecklats under medeltiden och renässansen av Dante Alighieri och gruppen Fedeli d’Amore, Marsilio Ficino och Giovanni Pico della Mirandola tillhörande Den Platonska Akademin i Florens, samt de hermetiska filosoferna Giordano Bruno och Tommaso Campanella. Även magiker och alkemister såsom Geber, Nicolas Flamel, Johannes Trithemius, Henry Cornelius Agrippa von Nettesheim, Theophrastus ”Paracelsus” Bombastus von Hohenheim, John Dee, Edward Kelley, Simon Studion, Michael Sendivogius, Heinrich Khunrath, Henricus Madathanus, Basilius Valentinus, Michael Meier, Robert Fludd, Thomas Vaughan och Eirenaeus Philalethes utgör en stor inspiration för vår Orden. Vi erkänner även moderna alkemister som Cyliani, och inte minst Fulcanelli och hans närmaste elev Eugène Canseliet såsom auktoriteter, samt Solazaref och Jean Dubuis i ett senare led som viktiga kännare av Den Konungsliga Konsten.

Vår Orden finner även den tyska teosofin som en viktig del av den kristna esoteriska traditionen, så som den representeras av Jacob Böhme, Dr. John Portage och Johann Georg Gichtel, samt den specifika pansofiska form som denna tog inom den rosenkorsiska rörelsen såsom framfört av Johan Amos Comenius. Vi beundrar även Louis Claude de Saint Martin, ”Den Okände Filosofen”, och hans lära om hjärtats väg. Orden erkänner även den Salomoniska traditionen såsom utgörande en essentiell del av den kristna esoteriska och qabalistiska traditionen med sitt rika arv av grimoire-litteratur, såsom Picatrix, Ajnas, Abramelin, Liber Juratus, Clavicula Salomonis, Grimoirum Verum, Lemegeton och Liber Armadel. Vidare finner vi romantiken som en viktig inspirationskälla till vår Ordens tradition, vilket bl.a. utmynnade i 1800-talets ockulta renässans med viktiga författare som Francis Barrett, Edward Bulwer-Lytton, Frederick Hockley, Eliphas Levi, Paschal Beverly Randolph, Giustiniano Lebano, Kenneth MacKenzie, Giuliano Kremmerz och Gérard ”Paupus” Encausse.

Eftersom H∴O∴G∴M+R∴ är en Qabalistisk Orden så utgör de medeltida verken Sefer Yetzirah, Sefer HaBahir och Sefer Zohar, samt det alkemiska verket Asch Metzaref, kanoniska texter i vår undervisning. Med det är i synnerhet den qabalistiska skola som inleddes av Isaac ”Ari” Luria som utgör det största fokus i vår Orden, Den Lurianska Qabalah, i synnerhet som den kom att utvecklas av Nathan av Gaza såsom utgörande en teosofi kring den messianska figuren Sabbatai Zevi. Denna kom att kallas Den Sabbateiska Qabalah, överförd till den moderna tidseran genom den turkiska Dönmeh-sekten och dess messianska avatarer Jacob Querido, Berechiah Russo (Osman Baba) och Jakob Frank i ett sista led under 1700-talets senare hälft, en lära som överfördes till de rosenkorsiska Asiatiske Bröderne genom förmedlan av Moshe Dobruschka och Efraim Josef Hierschfield. Bland de kristna Qabalisterna viktiga för vår Orden skall även nämnas Athanasius Kircher, Georg von Welling och Christian Knorr von Rosenroth, vars verk Kabbala Denudata utgör en kanonisk text i vår Orden.

Sist men inte minst söker våra bröder och systrar i H∴O∴G∴M+R∴ inspiration i antikens initiatoriska mysterietraditioner vilka har utgått från Alexandria som ett andligt och kulturellt centra, främst representerat av de nypytagoréanska, hermetiska, gnostiska och nyplatonska skolorna, företrätt av så framstående personligheter som Numenius från Apamea, Apollonios från Tyana, Hermes Trismegistus, Zosimos från Panopolis, Basilides, Valentinus, Plotinus, Origenes, Porphyrios från Tyre, Iamblichos från Chalkis, Proklos från Konstantinopel och Stephanos från Alexandria, författaren av det alkemiska verket De chrysopeia. De kanoniska texterna från denna tid utgörs framför allt av De kaldeiska oraklen, Corpus HermeticumAsclepius, Tabula Smaragdina, Pistis Sophia och Enneaderna. Dessa antikens mästare hämtar i sin tur inspiration från de tre klassiska grekiska filosoferna Pytagoras, Platon och Aristoteles, de tre ensamt viktigaste förgrundsgestalterna i den västerländska esoteriska traditionen. Platons verk Dialoger och Aristoteles Metafysiken utgör två grundtexter i vår Orden.

Det kan ur denna uppräkning av esoteriska traditioner och ockulta strömningar härledas att H∴O∴G∴M+R∴ har sitt primära fokus på den västerländska esoteriska traditionen, så som den har kommit att utvecklas i Främre Orienten och så småningom spridit sig vidare till Europa, genom förmedlan av den arabiska renässansen. Vår Orden är ingen religiös organisation utan undervisar i Den Andliga Vetenskapen, vilket även omfattar djupgående studier av de judeo-kristna religionerna tillsammans med de klassiska hedniska traditionerna, de kaldeiska, egyptiska, grekiska, hellenistiska och romerska i Mellanöstern och medelhavsområdet, samt även nordisk hedendom ty vi är en Hyperboreisk Orden. Detta faktum hindrar oss dock inte att göra komparativa studier av religioner i Fjärran Östern, främst Hiduism och Buddhism, och den österländska esoteriska traditionen såsom tantra, yoga, vajrayana, dzogchen och taoism. Sålunda ansluter vår Orden sig till philosophia perennis och den Traditionella skolan inom religionsfilosofi, såsom utvecklat och förmedlat av René Guénon, Ananda Coomaraswamy, Guido de Giorgio, Julius Evola, Frithjof Schuon, Mircea Eliade och Alain Daniélou, samt svenskarna Ivan Aguéli, Tage Lindbom och Kurt Almqvist.

Not: Viss smärre modifiering har gjorts i informationen om Härkomst med anledning av Dion Fortune’s Fraternity of the Inner Light och avläggaren Servants of the Light, samt Paul Foster Cases Builders of the Adytum, inklusive släktträdet. [Bifogat: Bild på Hermes Trismegistos från en golvfresk i Sienakatedralen, Italien]

Lämna en kommentar

Under Nyheter

Uppdaterat släktträd

Släktträd

Ett årtal har förtydligats på släktträdet och under fliken Härkomst, nämligen det om när A.E. Waites Fellowship of the Rosy Cross återupplivades under 1960-talet. Det korrekta årtalet är 1968. Denna härkomst till vårt Modertempel och Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden är en av de mindre viktiga som har förmedlades till oss genom Desmond Bourke och det genom honom auktoriserade Ahatoor Tempel Nr. 7 i Paris. Dock vill vi ha våra fakta så klara och korrekta som det är möjligt för läsaren att orientera sig. Dessutom har vi korrigerat några namn samt lagt in ett ”?” till Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden bara för att förtydliga att vårt Modertempel har härkomster och auktorisationer av väsentlig art som inte är för den yttre världen att känna till.

Lämna en kommentar

Under Nyheter