Orden

Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden (H∴O∴G∴M+R∴), även känd som Aurora Nascente in Hyperborea, särskiljer sig från övriga nordiska autentiska esoteriska skolor. Det gör detta genom att administrera det enda Modertemplet i Hyperborea (Norden) varandes ursprungligen auktoriserat av det i Europa baserade och sedan 1993 återuppväckta Ordre Rosicrucien de l’Alpha et Omega (Rosicrucian Order of Alpha et Omega), en i rakt nedstigande led legitim avkomma till det ursprungliga Hermetic Order of the G∴D∴ som grundades i London 1888 av S. L. MacGregor Mathers och William Wynn Westcott och som år 1906 bytte namn till Rosicrucian Order of A∴O∴.

Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden utmärker sig även såsom administrerande det enda renodlade och traditionella Templet i Golden Dawn-traditionen under kontinuerlig operativ och aktiv verksamhet i Sverige sedan dess ursprungliga grundande år 1997. Detta Modertempel utgör Den Yttre eller Första Orden av sammanlagt tre Ordnar, även hänvisat till såsom Den Gryende Morgonrodnaden i Det Yttre. H∴O∴G∴M+R∴ ställer sig i sin tur under direkt uppsikt och kontinuerlig auktorisation av ett hyperboreiskt Kollegium av Adepter, utgörande Den Inre eller Andra Orden.

Som sådant har dess operativa verksamhet alltigenom varit inriktat mot att erbjuda traditionell invigning (initiering) och undervisning för alla lämpliga kandidater oberoende av ras, religion, kön, politisk hemvist, sexuell läggning eller medlemskap i någon annan Orden, samt för att tillgodose en möjlighet till gradbeforan för initierade, hemmahörande i Hyperborea. Ända till våra dagar fortfar Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden att erbjuda initiering och traditionellt medlemskap för en noggrant utvald skara av kvalificerade kandidater. Dess Modertempel, som är lokaliserat i Västsverige, erbjuder inga korrespondeskurser eller något annat av dylik natur; samtliga hyperboreiska (nordiska) medlemmar behöver delta i undervisningen på plats enligt traditionellt snitt. Dess initierade är förseglade under ett gemensamt sigill:

Under vintersolståndet år 2013 avknoppade sig det svenska Templet från det större globala familjeträdet inom Rosicrucian Order of Alpha et Omega och planterades varsamt i den svenska myllan att gro i mörker och tysthet. Vårdagjämningen år 2014 såg födelsen av ett hyperboreiskt Ordensällskap med anor tillbaka till 1997, det år då dess första Tempel ursprungligen grundades i Västsverige, tidigare i offentligheten känt som ”Alpha et Omega Tempel No. 9 av Gryende Morgonrodnaden” men som bland sina initierade kallades Thoth Ter Maximus Tempel No. 9, ett namn som fram tills nu hade hållits helt fördolt från offentligheten för att skydda dess egregore (gruppsjäl).

Efter 17 år stängdes Thoth Ter Maximus Templet för all framtid av det hyperboreiska Kollegiet och dess egregore avvecklats permanent, ty det gamla ansågs vara tvunget att döden dö för att det nya skulle kunna gro i den förmultnade myllan. I dess ställe och på samma grund skådade världen ett helt nytt och återfött hyperboreiskt Modertempel ställa upp sina dörrar, nu med full autonomitet och en helt ny identitet; det nya Templets namn och siffra är helt förseglat från allmänhetens insyn för att värna om dess egregores pånyttfödelse. Samtidigt är dess initierade medvetna om sin lokala historia och värnar om kontinuiteten, samt det svenska arvet och ordenstraditionen; det är inte på något sätt en ”ny” Orden utan en förnyad sådan. Även om vinlägeln har blivit utbytt så är vinet ingalunda av ny sort.

Syftet med Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden är att såsom en esoterisk skola tillhandahålla sina initierade instruktioner i det Rosenkorsiska ceremonimagiska systemet (teurgin) och den Konungsliga Konsten (alkemin) i en systematisk och graderad studieplan och personlig handledning från erfarna svenska Adepter i vårt Hyperboreiska Kollegium, vilket överser Den Gryende Morgonrodnaden. Detta magiska och alkemiska system som lärs ut i Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden främjar både personlig och andlig utveckling, samt kroppslig transmutation, genom ett systematiskt program av rituell initiering och andliga övningar under noggrann uppsikt av erfarna handledare.

Låt läsaren dock inse att Ceremoniell Magi, till skillnad från den allmänna missuppfattningen om den, i huvudsak är ett redskap för självförverkligande och transformation, i stället för att enbart vara ett sätt att åstadkomma förändringar i den yttre världen. Men ett dylikt utvecklande av ockulta förmågor kräver ett stort mått av självdisciplin av den initierade där daglig tid reserveras åt en stringent rutin som omfattar självstudier, såväl som individuellt magiskt arbete. Dessutom medför ett aktivt medlemskap i ett Golden Dawn-baserat Tempel alltid ett krav på närvaro och deltagande i det gemensamma rituella arbetet inom ramen för regelbundna möten.

Vidare åstadkommer en legitim initiering tillsammans med ett magiskt och alkemiskt arbete ofta djupgående förändringar i alla aspekter av den initierades liv, vilket många gånger kan vara nog så prövosamma. Ty den initierades liv är, till skillnad från den solitära studentens, av en betydligt mer intensifierad art eftersom Templets egregore tillsammans med Ordens strömning befrämjar dylik utveckling och inom den initiatoriska kontexten ger optimal utdelning av den magiska och alkemiska tillämpningen, samtidigt som den kontrolleras och hålls kvar inom sunda ramar inuti dess trygga och säkra hägn.

Initieringarna i Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden och den traditionella undervisningen som bedrivs genom vårt Modertempels försorg har således som funktion att skapa en kontext där vissa högt kvalificerade individer, tillsammans med likasinnade personer, kan finna ett stöd i att uppenbara och vidareutveckla sina inneboende ockulta och andliga förmågor.

Men eftersom vårt Modertempel inte är drivet av någon ekonomisk vinning, och eftersom utrymmet i dess lokaler är begränsat, nödgas vi att vara noggranna i valet av blivande kandidater. Vi är enbart intresserade av att främja en magisk träning och undervisning av kvalitet, inte att värva en väldig mängd medlemmar. Av denna anledning är vi enbart intresserade av att upptaga verkligt seriösa kandidater som är beredda att satsa en ansenlig mängd tid på sin personlighetsutveckling och energetiska transmutation; som till fullo vill viga sina liv åt Det Stora Verket.

Dessutom kräver vi att kandidaten underkastar sig en prövotid före sin initiering och upptagning i Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden. Syftet med denna prövotid är dels att undersöka om kandidaten har de personliga egenskaper som krävs för att kvalificera sig för initiering i Den Hermetiska Traditionen och dels för att vederbörligt förbereda denne inför sin förestående initiering i Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden.

Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden rekryterar i första hand medlemmar från västra Sverige; Västra Götalands Län och Hallands Län, med omnejd. Kandidater som bor utanför en 10 mils radie från Templet och måste färdas långväga för initiering behöver betänka att Templet även kräver obligatorisk närvaro vid månatliga möten och att de initierade själva måste ombesörja för sina resor till och från Templet samt vara förberedda på att själva bekosta kost och logi i samband med övernattning.

Vårt Modertempel behandlar seriösa ansökningar framför allt från kandidater som bor inom 10 mils avstånd från Tempelplatsen för ett aktivt och lokalt medlemskap. Templet behandlar dock även seriösa ansökningar inkomna från dem som bor längre än 10 mil från Tempelplatsen under förutsättningen att de har för avsikt att vara fullt aktiva i dess verksamhet på samma villkor som våra lokala medlemmar. Alla medlemmar behandlas jämlikt även avseende hemvist så länge denna är inom den Hyperboreiska jurisdiktionen (vilket omfattas Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Färöarna, Åland, Estland, Lettland och Litauen).

Om läsaren önskar få mer information angående traditionellt medlemskap och initiering genom försorg av vårt auktoriserade Modertempel i Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden kan denne skicka en förfrågan eller intresseanmälan till Modertemplets Cancellarius efter att först ha grundligt läst igenom denna information om initiation i H∴O∴G∴M+R∴. Långväga intressenter kan också kontakta Modertemplets Cancellarius för att utröna huruvida Templet befinner sig på ett behörigt avstånd från den ort där de har sin hemvist och uppmanas att i sitt ansökningsbrev uppge den ort i vilket de för tillfället är bosatta för att underlätta ansökningsförfarandet.

Traditioner

Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden har sin huvudsakliga grund i Golden Dawn-traditionen (G∴D∴) och i vad som har kommit att kallas för Västerländska Mysterietraditionen (Western Mystery Tradition). Relevant Golden Dawn-tradition definieras här såsom den lära, förmedlad genom originalmanuskript, litteratur och muntligen, som har sitt ursprung i Hermetic Order of the G∴D∴ (W. W. Westcott, d. 1925), Rosicrucian Order of A∴O∴ (S. L. MacGregor Mathers, d. 1918) och Order of the S∴M∴ (R. W. Felkin, d. 1926). Den Västerländska Mysterietraditionen definieras här såsom den lära som har vidareutvecklats av Adepter ur någon av dessa tre ursprungliga ordenssällskap och som har förmedlats till vår Orden genom dokument, litteratur och muntlig tradition, främst från Paul Foster Case (d. 1954), Dion Fortune (d. 1946), Arthur Edward Waite (d. 1942), Aleister Crowley (d. 1947) och Israel Regardie (d. 1985). Dessa traditioner och undertraditioner har förmedlats till H∴O∴G∴M+R∴ genom ordenssällskap såsom Ordre Rosicrucien de l’Alpha et Omega (Jean-Pascal Ruggiu), Hermetic Order of the Golden Dawn (Cris Monnastre, d. 2017), Builders of the Adytum (Ann Davies, d. 1975), Servants of the Light (Dolores Aschcroft-Nowicki) och A∴A∴ (Francis Israel Regardie), i betydenhetens följdordning.

Observera att H∴O∴G∴M+R∴ ej utgör någon Thelemisk organisation! Ty vår ordens undervisning och praktik tillägnas i huvudsak de kristna mysterierna. Detta behöver klargöras med tanke på referenserna till Aleister Crowley som grundade religionen Thelema och A∴A∴ tillsammans med Golden Dawn-adepten George Cecil Jones (d. 1960) år 1906. Personer med en thelemisk övertygelse diskrimineras inte vid en kanditatur till medlemskap i Orden, under förutsättning att man erkänner de kristna symbolernas centrala betydelse och den osirianska strömningens essentiella plats i dess mysteriespel, och i dess initierades liv och gärningar. G∴D∴, såsom i grunden en rosenkorsisk tradition, representerar en esoterisk kristendom där mysteriet kring den döende och återuppstådde människoguden utgör själva hjärtat och navet av dess tillvaro, utan vilket den inte till fullo kan förstås.

Golden Dawn-traditionen skapades dock inte ur ett vakuum utan har en rik förhistoria i romantikens ockulta pånyttfödelse, som i sin tur hämtade sin inspiration från renässansens Ros+Kors och kristna esoterik, medeltidens hermeticism och qabalah, samt antikens mysterieskolor. H∴O∴G∴M+R∴ drar minst lika mycket, om inte mer, av sin esoteriska härkomst och undervisning från dessa föregångare till den Västerländska Esoteriska Traditionen, om inte i fysiska volymer så åtminstone till signifikans, i synnerhet allt högre upp i gradsystemets läror.

Ockultistiska renässansen: Romantikens starka vurm för myter och äldre mysterieläror, och revolt mot upplysningstidens kalla rationalism, finner vi vara en viktig inspirationskälla till vår Ordens tradition, vilket bl.a. utmynnade i 1800-talets ockultistiska renässans som var den direkta föregångaren till Golden Dawn. Vi har här en rad viktiga författare, lärare och ordensledare såsom rosenkorsarna Francis Barrett (d. 1802?), Edward Bulwer-Lytton (d. 1873), Frederick Hockley (d. 1885), Eliphas Levi (d. 1875), Paschal Beverly Randolph (d. 1875) och Kenneth MacKenzie (d. 1886), samt martinisten Gérard ”Paupus” Encausse (d. 1916), såsom viktiga språkrör för denna rörelse.

Neapolianska traditionen: Den hermetiska tradition med rötter tillbaka till antikens Egypten, som har bevarats i Neapel fram tills våra dagar, tillerkänns av vår Orden som en viktig grund för den alkemiska tradition som praktiseras inom G∴M+R∴ och i förlängningen hela den genuina delen av västerländska esoteriska traditionen. Några av de alkemiska mästarna invigda i denna tradition har redan räknats upp. Men vi vill i synnerhet lyfta fram frimuraren Raimondo di Sangro (d. 1771) som invigde Alessandro Cagliostro (d. 1795) i alkemins mysterier vilket sedermera utmynnade i det Egyptiska Frimureriet/Misraïmriten och dess Arcana Arcanorum. Vidare kan vi nämna mer sentida dignitärer såsom Giustiniano Lebano (d. 1910) och Giuliano Kremmerz (d. 1930) från den neapolitanska osirianska Myriam-traditionen.

Rosenkorstradition: H∴O∴G∴M+R∴ hämtar även sin inspiration och sina läror från den äldre Rosenkors-traditionen, såsom den har blivit representerad genom olika manifest, som i Thesaurus Thesaurorum (1580), Naometria (1604), Fama Fraternitatis (1614), Confessio Fraternitatis (1615), Christian Rosencreutz Alkemiska Bröllop (1616), Themis Aurea (1618), Codex Rosae Crucis (1650), Geheime Figuren der Rosenkreuzer (1785), etc., förmedlat genom diverse alkemiska ordenssällskap verksamma under den moderna tidseran, såsom Die Unzertrennlichen/Sincera Confoederatio (Johann Valentin Andreae, d. 1654), Gold und Rosenkreuz Orden/Fraternitas Rosae et Aurea Crucis (Samuel Richter, d. 1722), Fratres Lucis/Asiatiske Bröderne (Hans Heinrich von Ecker und Eckhoffen, d. 1790), Societas Rosae+Crucis (Sigismund Bacstrom, d. 1805), Loge St. John de l’Aurore Naissante/sur Aufgehenden Morgenröthe (Franz Josef Molitor, d. 1860) och Frères Aînés de la Rose Croix (Roger Caro, d. 1992).

Kristen esoterik: Vidare finner vår Orden inspiration i de Hermetiska och Kristna Qabalistiska traditioner så som de framför allt har formulerats och utvecklats under medeltiden och renässansen av Dante Alighieri (d. 1321) och gruppen Fedeli d’Amore, Marsilio Ficino (d. 1499) och Giovanni Pico della Mirandola (d. 1494) tillhörande Den Platonska Akademin i Florens, samt de hermetiska filosoferna Giordano Bruno (d. 1600) och Tommaso Campanella (d. 1639). Vår Orden finner även den tyska teosofin som en viktig del av den kristna esoteriska traditionen, så som den representeras av Jacob Böhme (d. 1624) , Dr. John Portage (d. 1681) och Johann Georg Gichtel (d. 1710), samt den specifika pansofiska form som denna tog inom den rosenkorsiska rörelsen såsom framfört av Johan Amos Comenius (d. 1670). Vi beundrar även Louis Claude de Saint Martin (d 1803), ”Den Okände Filosofen”, och hans lära om hjärtats väg även om vi inte gör några anspråk på att vara en martinistisk orden.

Ceremoniell magi: Renässansen såg uppkomsten av en rituell magisk tradition som vilade på en kristen, nyplatonsk och qabalistisk grund – utgörande en helig teurgi – och var därför också för ett tag relativt accepterad av den kristna kyrkan. Framför allt vill vi i detta sammanhang lyfta fram Henry Cornelius Agrippa von Nettesheim (d. 1535) och hans för vår tradition så viktiga referensverk De Occulta Philosophia Libri Tres (1510), vilket till stora delar utgjorde grunden för Frances Barrets The Magus (1801), boken som startade 1800-talets ockulta våg i Storbritannien. Agrippa måste anses vara fadern till den moderna ceremonimagiska traditionen och därför utgör hans voluminösa ockulta encyklopedi en viktig grundtext för våra medlemmar. Den Henokianska magiska traditionen, som är djupt integrerat med vår Ordens teurgiska system och därför central i dess studier, förmedlades till oss av John Dee (d. ~1609) och Edward Kelley (d. ~1598) via Mysteriorum Libri Quinque (1583), Liber Logaeth (1583) och De Heptarchia Mystica (1583). Den kunskap som sammanfattas i dessa tre fundamentala verk förmedlades genom änglars uppenbarelser med hjälp av spegelskådning 1582-1583 och hänförs sålunda till den angeliska magin.

Hermetik: Den hermetiska traditionen från medeltiden och renässansen utgör ett viktigt fundament för vår Orden med alkemister såsom Geber (d. 776) och Nicolas Flamel (d. 1418), samt även Johannes Trithemius (d. 1516) och Theophrastus ”Paracelsus” Bombastus von Hohenheim (d. 1541). Vi har vidare adepter såsom Simon Studion (d. 1605), Michael Sendivogius (d. 1636), Heinrich Khunrath (d. 1605), Henricus Madathanus (d. 1638), Basilius Valentinus (1600-talet), Michael Meier (d. 1622), Robert Fludd (d. 1637), Johann Daniel Mylius (d. 1642), Thomas Vaughan (d. 1666) och Eirenaeus Philalethes (George Starkey, d. 1665), vilket alla utgör en stor inspiration för vår Ordens adepter. Hermetiska texter såsom Splendor Solis (1535), Rosarium Philosophorum (1550), Monas Hieroglyphica (1564), Le Char Triomphal de l’Antimoine (1604), Atlanta Fugiens (1618), Philosophia Reformata (1622), De Lapide Philosophico (eller ‘The Book of Lamsprinck’, 1625) och Mutus Liber (1677), utgör blott ett litet urval av den mängd med alkemisk litteratur som noggrant och med iver studeras i vår Orden. Vi erkänner även moderna alkemister såsom Cyliani (1800-talet) och inte minst Fulcanelli (tidigt 1900-tal) och hans närmaste elev Eugène Canseliet (d. 1982) som auktoriteter, där boken Les Demeures Philosophales (1929) utgör det sista stora klassiska verket inom den hermetiska traditionen. Vidare har vi Solazaref (1900-talet) och hans elev Rubellus Petrinus, samt även Frater Albertus (Albert Richard Riedel, d. 1984) i ett senare led som viktiga kännare av Den Konungsliga Konsten. Sist men inte minst vill vi vill lyfta fram Jean Dubuis (d. 2010) och hans organisation Le Philosophes du Nature som en viktig förmedlare av Solens verk klädd i den västerländska mysterietraditionens moderna skrud.

Qabalah: Eftersom H∴O∴G∴M+R∴ i grunden är en Qabalistisk Orden så utgör de medeltida skriftverken Sefer Yetzirah (publicerad först 1562 fast baserad på manuskript från före vår tideräkning), Sefer HaBahir (publicerad ~1174 men baserad på manuskript strax efter vår tideräkning) och Sefer Zohar (~1286), samt det enigmatiska alkemiska verket Aesch Metzaref (1714), kanoniska texter i vår undervisning. Med det är i synnerhet den qabalistiska skola som inleddes av Isaac ”Ari” Luria (d. 1572) som utgör ett allra största fokus i vår Orden, Den Lurianska Qabalah, i synnerhet som den kom att utvecklas av Nathan av Gaza (d. 1680) såsom utgörande en teosofi kring den messianska figuren Sabbatai Zevi (d. 1676). Denna kom att kallas Den Sabbateiska Qabalah, överförd till den moderna tidseran genom den turkiska Dönmeh-sekten och dess messianska avatarer Jacob Querido (d. 1690), Berechiah Russo (Osman Baba, d. 1720) och Jakob Frank (d. 1791) i ett sista led under 1700-talets senare hälft, en lära som överfördes till de rosenkorsiska Asiatiske Bröderne genom förmedlan av Moshe Dobruschka (d. 1794) och Efraim Josef Hierschfield (d. 1820). Bland de kristna Qabalisterna viktiga för vår Orden skall även nämnas Athanasius Kircher (d. 1680), Georg von Welling (d. 1727) och Christian Knorr von Rosenroth (d. 1689), vars verk Kabbala Denudata (1678) utgör en kanonisk text i vår Orden.

Salomonisk tradition: Som en naturlig utveckling av och utknoppning från den praktiska Qabalah har vi den rika, högst populära men också lika ökända Salomoniska traditionen såsom utgörande en essentiell del av den kristna esoteriska och hermetiskt qabalistiska praktiken, med sitt rika arv av grimoire-litteratur såsom Picatrix (1000-talet), Ajnas (~1100-talet), Liber Juratus (1200-talet), Clavicula Salomonis (1300-talet), Abramelin (1458), Grimoirum Verum (1517), Lemegeton (1600-talet) och Liber Armadel (1600-talet). Dessa grimoirer, som blott utgör de allra mest kända av titlarna och varav ett flertal av dem har blivit översatta av Golden Dawn-adepter, uppehåller sig kring demonologi och frambesvärjelsen av andeväsen. Dessa verk utgör en naturlig del av det som idag har kommit att kallas för ”vänstra handens väg”. Detta har dock inget som helst med ondskefull magi att göra utan utgör en nödvändig del av adeptens arbete med sin egen och naturens återställelse.

Antikens mysterieskolor: Sist men inte minst söker våra bröder och systrar i H∴O∴G∴M+R∴ inspiration i antikens initiatoriska mysterietraditioner vilka har utgått från Alexandria som ett andligt och kulturellt centra, främst representerat av de nypytagoréanska, hermetiska, gnostiska och nyplatonska läroskolorna, företrätt av såpass framstående personligheter såsom Hermes Trismegistus, Numenius från Apamea (100-talet), Apollonios från Tyana (d. ~100), Basilides (100-talet), Zosimos från Panopolis (300-talet), Valentinus (d. ~160), Origenes (d. ~253), Plotinus (d. 270), Porphyrios från Tyre (d. ~305), Iamblichos från Chalkis (d. ~325), Proklos från Konstantinopel (d. 446) och Stephanos från Alexandria (d. ~640), författaren av det alkemiska verket De chrysopeia. De kanoniska texterna från denna tid utgörs framför allt av De kaldeiska oraklen (~100-talet), Asclepius (~200-talet), Enneaderna (270), Pistis Sophia (300-talet), Tabula Smaragdina (~700-talet) och Corpus Hermeticum (1471). Dessa antikens mästare hämtar i sin tur inspiration från de tre klassiska grekiska filosoferna Pythagoras (d. ~495 f.Kr.), Platon (d. 348 f.Kr.) och Aristoteles (d. 322 f.Kr.), de ensamt viktigaste förgrundsgestalterna för hela den västerländska esoteriska traditionen. Här utgör Platons skriftverk Dialoger (~375 f.Kr.) och Aristoteles Meteorologica (~300-talet f.Kr.) två grundtexter i vår Orden.

Det kan ur denna uppräkning av esoteriska traditioner och ockulta strömningar härledas att H∴O∴G∴M+R∴ har sitt primära fokus på den västerländska esoteriska traditionen, så som den har kommit att utvecklas i Främre Orienten och så småningom spridit sig vidare till Europa, genom förmedlan av den arabiska renässansen. Vår Orden är ingen religiös organisation utan undervisar i Den Andliga Vetenskapen, vilket även omfattar djupgående studier av de judeo-kristna religionerna tillsammans med de klassiska hedniska traditionerna, de kaldeiska, egyptiska, grekiska, hellenistiska och romerska i Mellanöstern och medelhavsområdet, samt även nordisk hedendom, ty vi är en Hyperboreisk Orden. Detta faktum hindrar oss dock inte att göra komparativa studier av religioner i Fjärran Östern, främst Hiduism och Buddhism, och den österländska esoteriska traditionen såsom tantra, yoga, vajrayana, dzogchen och taoism. Sålunda ansluter vår Orden sig till philosophia perennis och den Traditionella skolan inom religionsfilosofin, så som den har utvecklats och förmedlats av Ananda Coomaraswamy (d. 1947), René Guénon (d. 1951), Guido de Giorgio (d. 1957), Julius Evola (d. 1974), Frithjof Schuon (d. 1998), Mircea Eliade (d. 1986) och Alain Daniélou (d. 1994), samt svenskarna Ivan Aguéli (d. 1917), Tage Lindbom (d. 2001) och Kurt Almqvist (d. 2001).

Konfederation

Hermetiska Orden av Den Gryende Morgonrodnaden utgör en del av ett internationellt nätverk av Tempel och Ordenssällskap vilket har samlat sig och organiserat sig under en gemensam Konfederation. Denna är endast känd för den yttre världen under sin akronym S. et R+C. F. T. och dess verkliga namn i sin fullhet är endast en angelägenhet för dess medlemmar och för dess invigda. H∴O∴G∴M+R∴ utgör en central medlem såsom en av de ursprungliga grundarna och initiativtagarna till Konfederationen och vars Modertempel utgör den äldsta och ursprungliga initiatoriska skolan, med fulla rättigheter att auktorisera autentiska initiatoriska privilegier till andra Tempel och ordenssällskap inom Golden Dawn-traditionen. Vi vill dock kungöra Konfederationens sigill vilket uttrycker mången mysterier sammanfattade i sin symbolik:

Denna Konfederation är ett edsförbund mellan självständiga och autonoma Ordenssällskap och Tempel inom den Hermetiska och Rosenkorsiska Traditionen som delar en Traditionalistisk kultur- och historiesyn, inte minst angående den Västerländska Esoteriska Traditionen självt. Samtliga medlemmar av Konfederationen arbetar inom Golden Dawn-traditionen specifikt och i andra Hermetiska, Rosenkorsiska och Qabalistiska traditioner i allmänhet. Konfederationen har satt som sitt främsta mål att upprätthålla Traditionens råmärken och att erbjuda lämpliga kandidater en Traditionell invigning och undervisning i de urtida och klassiska mysterierna såsom utgörande ett vitalt alternativ till vår moderna och postmoderna världs rådande materialistiska och reduktionistiska paradigm.

S. et R+C. F. T. ämnar att skapa en gemensam kvalitetsstandard för den Yttre eller Första Ordens initiatoriska system, träning och undervisning. Inom ramen för denna minsta gemensamma nämnare arbetar varje konfedererad Yttre Orden självständigt under full autonomi och eget namn. Konfederationen är uppdelad i regionala jurisdiktioner vilket definieras och sammanbinds av gemensamma geografiska, språkliga, etniska, kulturella och/eller historiska nämnare. Exempelvis utgör H∴O∴G∴M+R∴ den nordiska eller hyperboreiska jurisdiktionen av S. et R+C. F. T. vilket i dagsläget omfattar alla nordiska länder (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Åland, Färöarna och Grönland) samt de baltiska länderna (Estland, Lettland och Litauen).

Samtliga konfedererade Ordnar i Det Yttre lyder under och delar en gemensam Inre eller Andra Orden. Denna Inre Orden är i sin tur i regel uppdelad i olika Kollegier vilket i de flesta fall sammanfaller med de regionala jurisdiktionerna. Var och en av de konfedererade Ordnarna i Det Yttre är auktoriserade av De Högt Ärade Ledarna för Den Andra Orden och svarar mot dem i alla sina förehavanden. På detta sätt upprätthåller S. et R+C. F. T. den traditionella hierarkien och slöjan mellan De Yttre och Inre Mysterierna. Konfederationens högste översyningsman är dess Archon Basileus eller Basilinna vilket bemyndigar Den Inre Orden i kraft av Graden Adeptus Exemptus 7°=4°. Var och en av de konfedererade Ordnarna i Det Yttre väljer ut kandidater för upptagning och ansvarar självständigt för den individuella initiatoriska processen och undervisningen av sina initierade inom ramen för sin geografiska jurisdiktion under stående dispens från Den Inre Orden.

De Högt Ärade Ledarna för Den Andra Orden kan i undantagsfall ta speciella hänsyn och utfärda en särskild dispens att efter en formell ansökan till S. et R+C. F. T. låta upptaga och genom privilegiebrev auktorisera ett redan etablerat autonomt och oberoende Tempel, utan någon aktuell anknytning till ett redan existerande ordenssällskap, under förutsättningen att det före sin upptagning efterföljer Traditionens råmärken och upprätthåller en hög kvalitet i sin verksamhet åtminstone enligt följande:

Troget arbetar initiatoriskt enligt 1888 års allmänna reformation med Graderna och studieplanen såsom traditionellt har angivits av Hermetic Order of the Golden Dawn (1888–1903), Rosicrucian Order of Alpha Omega (1901–1939) eller Stella Matutina (1903–1972), från Neofyt 0°=0° upp till Adeptus Minor 5°=6°, väglett av publicerad litteratur och officiella manuskript, samt idkar avhållsamhet från att rekonstruera några av Graderna bortom den mindre adeptens.
Betonar kvalitet framför kvantitet vid urvalet av sina kandidater samt upprätthåller en hög standard i undervisningen och träningen av sina invigda, underkastande dem stränga kriterier och rigorösa fordringar för befordran till högre Grad med krävande skriftliga och praktiska examinationer.
Administrerar och styr verksamheten enligt ett traditionellt tredelad ledarskap inom ramen för en Imperator (ledare), Praemonstrator (lärare) och Cancellarius (arkivarie), tillsammans med en temporärt installerad Hierofant (initiator) som leder ett ämbetsmannalag bestående av en Hegemon (psykopomp), Hiereus (offerpräst), Kerux (härold), Stolistes (vattuman), Dadouchos (fackelbärare) och Vaktpost.
Kräver av sina invigda medlemmar ett aktivt deltagande i Templets aktiviteter och obligatorisk närvaro vid regelbundna sammankomster på en månatlig basis samt förpliktigar dem att ta kollektivt ansvar för skötseln av verksamheten, ej blott begränsat till inbetalningen av medlemsavgifter, och att officiera såsom ämbetsmän i samband med invigningar och befordringar eller andra former av ceremoniellt arbete i grupp.
Efterlever de traditionella trohetsederna såsom invigda, i synnerhet exemplifierat genom Neofytens och Adeptens förpliktelser, och i synnerhet helgar tystlåtenhetens heliga principer, med reservation för att upprätthålla en semi-offentlig tillvaro där Templets existens må vara allmänt känd, antingen lokalt eller på Internet, men där dess verksamhet, mötesplatser, dokumentation och medlemsmatrikel hålls helt hemlig.
Avhåller sig från mottraditionell och nyandlig dubiös verksamhet såsom aggressiv marknadsföring, kommersialism, profanering, sekterism, självinvigning, seriell invigning, astral invigning, kanalisering och spiritism, eller att blanda upp traditionell hermetisk och qabalistisk undervisning med nymodigheter såsom nyhedendom, nyshamanism, thelema, kaosmagi, mörkermagi, satanism, ateism, teosofism, antroposofi, new age, reiki, nyyoga, nytantra, etc., för att bevara den traditionella läran obefläckad.
Efterföljer en traditionalistisk kultur- och historiesyn, inte minst på andlighet och religion, dels enligt den perenniella eller traditionella skolan såsom stadfäst av bl.a. René Guénon, Ananda Coomaraswamy, Julius Evola, Frithjof Schuon och Mircea Eliade, och dels genom tron på den möjliga existensen av en ursprunglig hermetisk tradition som har förmedlats sedan antiken fram till modern tid genom ett urtida brödraskap officiellt känt såsom Den Tredje Orden vilket genom sändebud agerandes såsom Hemliga Ledare historiskt har överfört esoterisk undervisning och auktorisation till Den Andra Orden.

De Högt Ärade Ledarna för Den Andra Orden kommer efter godkänd ansökan om medlemskap och upptagning i Konfederationen att reglera Templets verksamhet enligt en individuell konverteringsplan för att anpassa det enligt Reformatio Fraternitatas Ad Rosae Crucis Anno 1999 och Reformatio Minore Anno 2010 (de allmänna respektive mindre reformationerna). Samtliga medlemmar i detta nyauktoriserade och konfedererade Tempel kommer att få sina Grader kollektivt tillerkända och dess tidigare ledarskap likaledes bibehålla sin status inom Konfederationen. Templet kommer i sin tur att antingen ingå i en befintlig jurisdiktion eller utgöra Modertemplet i en helt nygrundad konfedererad jurisdiktion.

Officiellt fullvärdiga medlemmar av S. et R+C. F. T. är för närvarande följande Tempel och Ordenssällskap (med anknutna jurisdiktioner):